Lookahead

Ikväll var natten åter igen sådär klar och stjärnorna kändes så nära trotts att de är så långt iväg. Jag gillar den kontrasten, för det mesta i mitt liv är nog egentligen nära, fast känns så otroligt långt borta och omöjligt att nå. Tanken slog mig då att jag nog har sneda kontraster över mig själv också. Med andra är jag sprallig och glad om humöret är på den rätta sidan, men såhär när jag sitter för mig själv så är det som en mörk skugga dras över mig. Så var det denna kvällen under stjärnorna, och då slog tanken mig; känner jag?

Jo, det är klart att jag känner. Kankse känner jag för mycket? Men då borde jag ju inte känna mig så här ihålig och tom; hjärn-/och hjärtdöd. Jag kan inte förklara och få ner mina tankar i ord. Jag kan nog inte ens strukturera allt det som snurrar där inne till riktiga tankar. Jag känner mig bara sned och jävligt skev. Jag måste lära mig att tänka, den sällsynta förmågan bland skyttar. Varför blev jag inte Stenbock istället? "Stenbockar fungerar disciplinerat och metodiskt". Det låter bra, mycket bättre än "blint optimistisk, vårdslös, otålig, oansvarig och tankelös". Jag tror inte att man kan kategoriseras efter när man är född, men när jag läser om mitt stjärntecken blir jag osäker, fan allt stämmer ju! Det värsta är att Patrick skickade länken om det. Jag känner en tydlig pik som slår mig med pekpinnen.

---

I morgon ska Lina och jag i alla fall åka på en mässa bland massa företag och fortsätta med att testa lyckan. Jobbfrågan trycker hårt på alla håll och kanter och jag hoppas på ett genombrott på den punkten snart. Så mycket lättare allt skulle bli.