Lookahead

Just nu ser allt lika nattsvart ut som en grotta utan slut. Varför är saker så svårt? Jag börjar fundera på om jag gjort fel med jobbet. Jag borde kanske ha åkt till Skåne. Kommit bort från allt. För just nu så gör allt som finns här mig så himla pissless så det känns jobbigt att bara vakna om morgonen. Okej, jag kanske bara har känt såhär dom sista två timmarna, men det kommer stanna kvar. Det är lika tydligt som nattens stjärnor. Så kommer det vara tills jag får komma bort härifrån.
Jag får ingen syre. Jag kvävs.

Typ åka och bada eller något. Undrar hur kallt det skulle vara, vem som först skulle komma i. Sen dricka varm o´boy och fort in i en varm bil och åka en sväng. Sådant får jag lust att göra såhär framåt kvällningarna, speciellt dessa med fullmåne och klara stjärnor. Det måste vara månens fel, den gör mig skev.

Finns det någon tillräcklig tuff levade varelse som man kan lura med på det?
Det tåls att fundera på.

Gräv ner mig i ett hål och spotta sen på graven. Eller, jag fixar det själv.
Bry dig inte.
Fan!

---

Jag hatar förbannade jävla biljävlar som bara bråkar som om dom fick betalt för det. Guldbilen är verkligen en dum biljävel. Idag, precis som resten av veckan hatar jag han. Jag har inte krävt något av honom sedan helgen som var. Och när han inte har behövt göra ett ända piss på en hel vecka så ska han bara ramla sönder när man vill använda den till det som den är skapt för.
Just nu kan ni köpa en väldigt billig bil.

Ett dygn har gått, men ingen energi har kommit. Har det inte varit bilstrul så har det varit annat tekniskt som rasat sönder. Jag vill verkligen bara skrota allt och sätta mig i en stuga någonstanns. Hämta vatten i bäcken, elda med veden och skjuta sig en älg att äta. Så himla skönt och smidigt. Jag skulle liksom klara av alla saker utan behöva be någon om hjälp. Jag skulle vilja byta ut byggnader mot berg.

Måste bara tillägga en kul grej för er som har missat det. Jag har fått jobb. Det behövs firas. Blir mer prat om det någon annan dag, nu borde jag sova för det blir en tidig morgon imorrn. Igår hade jag verkligen många planer för att jag ville skriva ett ordentligt inlägg. Dom dog. Kommer väl efter helgen. Det var verkligen något viktigt som jag bara var tvungen att ha med.. Kanske kommer på det sen. Jo, tror att det va att jag måste påminna om att jag snart fyller år, och det är en fredag. KUL säger jag på det! Jag är faktist barnslig nog att börja nedräkningen såhär över en månad i förväg. Men tiden går fort! Har en riktig bra idé vad jag ska ge mig själv. Är nog inget som ni tror, men ni får reda på det imorrn eller nått.

Måste sova.
Måste sluta drömma.
Måste sluta tro på lögner.

Jag har massa att berätta. Men jag orkar inte skriva och dela med mig. Gör det imorgon eller nått. Kommer ett musik-klipp istället för det var väldigt länge sedan. The Republic Tigers släppte ju sin debutskiva i Sverige igår. Helt okej tycker jag. Varken direkt mer eller mindre. Hade tänkt en helt annan video egentligen, men då måste jag förklara och få ut lite ilska. Tar det imorgon när krafterna på påladdade.

We drink our wine, and wonder why we're really here.
Whats the point of even asking?
We take the good and bad
And make the best of it.

Ni ska veta att detta är ett inlägg jag kommer få kämpa för. Orka skriva blogg, så patetiskt och meningslöst. Men jag kommer göra det ändå. Jag har helt enkelt inte vettigare saker för mig att göra.

I natt kommer jag få kramp i benet. Jag känner det redan nu. Efter 10 timmars körning med hästtransport, då man måste pressa full gas hela tiden för att bilen ska orka hålla sina 110 km/h så är det väldigt tydligt att det kommer bli så. Jag kan inte bara hålla full gas, utan måste verkligen köra benpress i tron på att pedalen nog ska gå och få ner lite till.
Dumma, dumma Madde.

Okej, nu ska vi reda ut gårdagens, nu raderade inlägg. Antar att dom som läser är samma personer så ni vet ju vad det gällde. Problem. Vad är inte problem egentligen? Det blir väl vad man gör det till, och jag gör väl då problem av oproblem helt enkelt. Jag har efter massa sökta jobb nu fått 3 svar. Jag vet inte vad jag vill, men första personen ska jag åka till imorgon och prata med.

Jobb alt 1 som ska utforskas närmare imorgon är i Hälla utanför Sörping. Är en travtränare där som söker hästskötare. Kommer bli massa slit, långa dagar. Samtidigt är det nära och jag kan fortsätta hålla kontakten och umgås med dom här. Det känns bra. Men han sägs vara väldigt sträng och kräva övertid som man inte får betalt för. Men det kan ju bara vara rykten helt enkelt.

Jobb alt 2 har jag nämt tidigare. Ett butiksjobb i Eksjö. Tror det är ett väldigt kul, lätt och socialt arbete. Kommer troligen få hyra en billig lägenhet och kan CYKLA TILL JOBBET ;) Kommer däremot komma bort en bit. Men inte längre än att man kan komma tillbaka hit några helger då och då.

Jobb alt 3 som då dök upp igår är det som ställer till lite problem. Sveriges största och mest framgångsrika travtränare är intresserad av att jag ska jobba som hästskötare. Ska ringa dit imorgon bitti och prata mera. Det ligger 40 mil bort, så långt ner man kan komma i Sverige nästan. Jag kommer typ försvinna och ingen här kommer komma ihåg vem jag är, samtidigt coolt ju. Sveriges största travtränare liksom. Komma hem någon gång då och då. Träffa nya människor. Börja prata skånska :O Usch..

Hästar ville jag ju egentligen inte jobba med, så då skulle ju alt 2 vara det lämpligaste. Men samtidigt vet jag inte om jag vill flytta iväg, finns mycket och många som jag tycker om här. Då skulle det ju vara alt 1 som skulle vara det bästa. Men kanske skulle jag behöva komma härifrån. Bara släppa allt. Då skulle man ju ta alt 3. Fan. Ska prata med alla imorgon och lämna svar i slutet av veckan. Kan inte bara någon göra det åt mig?! Allt är bra eller dåligt på något sätt. Beroende på vad jag vill. Och jag vet ju inte vad jag vill! När blev jag en sådanhär velig person?

Nej, jag vet inte vad jag vill. Men jag vet vad jag önskar mig. Det har ju egentligen inte något med detta att göra. Men ändå är det något som påverkar, fast det kanske inte borde. Nu borde jag bara lägga mig och sova och ta krafter för imorgon. Sen när den dagen är genomliden ska jag bara ut och fundera. Efter det ska jag ladda om för i helgen. Inte för arbete, utan ladda för att inte arbeta och bara ha kul istället.

När jag inte har jobb gör jag inget annat än att klaga på det. När jag sen verkar kunna få jobb klagar jag på det. Jag ogillar klagande personer, och nu är jag inte bättre själv. Jag kommer gå med i klubben "Emot Trollflickan", hon är ju bara så jävla jobbig! Synd att medlemsavgiften är så hög bara. Jag ska försöka fixa rabbat, för jag tror nog att jag är den som ogillar henne mest just nu. Det borde man ju få lite för.

Jag känner mig instängd i ett hörn. Mitt liv är för fyrkantigt. Alldeles för raka linjer och för skarpa hörn. Jag vet inte vad jag ska göra, vad som är meningen med det är. Jag har så mycket som jag vill göra, men vet inte hur jag ska nå det.

Vad hände med alla? Dom personerna som jag brukade tillbringa min tid med, dom som verkligen kände mig, dom som jag verkligen kände - vart tog dom vägen? Det känns idag som om vi växte upp i olika världar. Var inte banden starkare än såhär? Träffa en pojk-/flickvän, flytta några mil, få jobb och allt det andra är då genast som bortblåst?

Eller börjar ni helt enkelt era nya liv medans jag sitter kvar i det gamla? Likt ett svart och segt klister i en värld som inte längre exicterar? En mellanvärd för dåtid och nutid? Blev ni vuxna och strukturerade, medans jag inte hittar mitt liv än?

Jag vill klamra mig fast vid någon och sedan uppfylla dröm efter dröm. Ensamheten skrämmer mig, trotts att den idag är min bästa vän. Som det svarta syskonet som inte hör hemma hos mig, i mig, men som ändå är den ända som håller mig sällskap i mörkret. Jag vill byta ut min bästa vän. Till trygghet som ska få mig att se klart. En utsträckt hand som kan visa mig vägen medans jag sakta går från att vara blind till att slutligen se ljuset.
Jag vill bli räddad.

"När tiden är rätt,
ska jag plocka upp dig,
och ta dig långt härifrån."

Jag vill höra dom orden från en ny bästa vän.
Finns du ens i denna värld?
Vill Du vara min bästa vän?

I dag har jag inte gjort något annat än att kört bil känns det som. Mormor skulle ner till Västervik och kolla ögonen och då fick man ställa upp som taxidriver. Hem till henne sedan efteråt där jag blev bjuden på lunch, och som alltid när man äter mormors mat så åt jag på tok för mycket och höll på och spy efteråt. Men det la sig efter ett tag, och sen så bar det vidare ut till Linis aka Lövblåsaren. Blev prat, lite klag och självklart choklad. Ideer väcktes och nu vill jag åka till Norrland. Fiska fisk och jaga björn, och andra sånna där Norrlandsgrejjer.
 
Hann sedan lagom hem för att bli tillbakaskickad till Viken för att hämta Patrick. Sagt och gjort, sedan tog vi en liten omväg hem.. Jag tänker inte gå in på det, säger bara såhär; handbromssladd-svängar måste det tränas mera på :P
Vi lever.

Igår var Johanna-Pannis här. Vi var ute med doggisarna som sprang och lekte så jag nästan trodde att dom skulle få en hjärtattack eller något. Men dom bara fortsatte att springa och hjärtana fortsatte att slå. Som tur var. Efter promenaden så var Zorro lite blöt, medans lilla Trojja hade blivit omvandlad till en lerinpackad grävling.

Blev lite fika efteråt med det ûbergoda brödet som jag är väldigt stolt över att ha gjort själv! Borde slänga in receptet här så ni kunde göra det. Lite snack och vi kom in på lumpenprat. Johanna vill tydligen göra den när hon har pluggat klart och undrade om jag villa följa med. Det har satt igång tankar, och jag funderar på att göra det och sedan utlandstjänst. Åka ner till drabbade länder för att hjälpa till. Skulle säkert vara jättejobbigt och psykiskt krävande, men samtidigt tro jag att man får så mycket tillbaka. Nya G.I. Jane liksom, fast i Trollflickeformat. Kul att testa om man skulle palla det. Eftersom jag är fri som en fågel utan något bindande så vill jag testa mina vingar och göra sådant som andra burhöns inte kan.

"Ingenting är nytt under solen"

---