Hardest Goodbye
Vet inte om jag är lite knäpp, men tycker Bambi är så sorglig och fint.
Jag vill se Bambi 2!
Igår var jag ute med Revie och red tills klockan 23.30 eller vad klockan nu blev. Skippade sadel, bett och alla remmar. Var första gången jag red barbacka på han och eftersom han inte är så van med ridningen så var det lite moppsigt innan vi väl kom iväg. Hade bara ett grimskaft om halsen, men efter ett tag så gick det så bra att jag även kunde skippa det, och det blev världens underbaraste ridtur. Denhär känslan av samspel utan några krav.
Förståelse utan ord.
Känsla som inte går att beskriva, den måste upplevas, och när man väl gjort det är man fast.
Blev en tur ner till våtmarkerna. Det var sådan stor fullmåne att man nästan kunde föreställa sig värmande strålar mot ryggen från den. Men den enda värmen som igentingen fanns var den som fantasin skapade och den som Revie strålade ut. Vi såg flera djur på både nära och långt håll, men de stod stilla kvar och fortsatte att betade. Så fridfullt, och jag tänkte "det är såhär det ska vara - detta är det som är rätt". Vi red runt och kom fram till några andra hästar som gick i en hage. Som nykastrerad hingst så kom lite temperament fram i Revie. Smidigt började tackta på stället och känslan blev som vi flöt fram i en perfekt passage. Det är då det kommer, när det får växa fram naturligt.
Jag lät han hålla på.
Slappnade av och lät mig få följas med i denna vackra dans som växte fram.
Jag kände mig friare och lättare än på länge;
- med Revie, naturen och dansen under månen.
Nu är det över ett år sedan han kom, och jag kunde aldrig drömma om att det skulla gå så bra som det har gjort. Det är sådant här jag vill göra; hjälpa och påverka. Bjuder på en gammal bild på en häst som jag hittade hos en bonde, en apatisk, avmagrad liten hingst med en vikt som låg på hälften vad den skulle, full med löss och mask. Idag är han fullt frisk, störst i stallet, lycklig och mattes lilla hjärtegull.
Detta är Revival ""Revie" Brew.
Jag vill se Bambi 2!
Igår var jag ute med Revie och red tills klockan 23.30 eller vad klockan nu blev. Skippade sadel, bett och alla remmar. Var första gången jag red barbacka på han och eftersom han inte är så van med ridningen så var det lite moppsigt innan vi väl kom iväg. Hade bara ett grimskaft om halsen, men efter ett tag så gick det så bra att jag även kunde skippa det, och det blev världens underbaraste ridtur. Denhär känslan av samspel utan några krav.
Förståelse utan ord.
Känsla som inte går att beskriva, den måste upplevas, och när man väl gjort det är man fast.
Blev en tur ner till våtmarkerna. Det var sådan stor fullmåne att man nästan kunde föreställa sig värmande strålar mot ryggen från den. Men den enda värmen som igentingen fanns var den som fantasin skapade och den som Revie strålade ut. Vi såg flera djur på både nära och långt håll, men de stod stilla kvar och fortsatte att betade. Så fridfullt, och jag tänkte "det är såhär det ska vara - detta är det som är rätt". Vi red runt och kom fram till några andra hästar som gick i en hage. Som nykastrerad hingst så kom lite temperament fram i Revie. Smidigt började tackta på stället och känslan blev som vi flöt fram i en perfekt passage. Det är då det kommer, när det får växa fram naturligt.
Jag lät han hålla på.
Slappnade av och lät mig få följas med i denna vackra dans som växte fram.
Jag kände mig friare och lättare än på länge;
- med Revie, naturen och dansen under månen.
Nu är det över ett år sedan han kom, och jag kunde aldrig drömma om att det skulla gå så bra som det har gjort. Det är sådant här jag vill göra; hjälpa och påverka. Bjuder på en gammal bild på en häst som jag hittade hos en bonde, en apatisk, avmagrad liten hingst med en vikt som låg på hälften vad den skulle, full med löss och mask. Idag är han fullt frisk, störst i stallet, lycklig och mattes lilla hjärtegull.
Detta är Revival ""Revie" Brew.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Blondinbella VS Kissie i min blogg, rösta vilken som är din favorit:)
Postat av: Johann
Bambi är jätte sorglig ;(
Postat av: MADDE
Eller hur?! Har bara sett första, men den är ju grymt sorglig och fin :(
Trackback