Lookahead

Sitter just nu i brors rum vilket är det enda platsen i huset som det är lite lugnt och skapligt svalt. Resten av huset är ockuperat av en drös killar, deras datorer och varenda eldosa i som de hittat i huset. Stolarna som finns är det inte många kvar av, fick tag på TV:pallen förut i alla fall när jag skulle äta. Lite roligt och se vilka olika beroenden man har här i livet. Aldrig att någon av dessa frivilligt skulle ge upp något av det där, men så obetydligt det är egentligen.

Denna familj är helt uppsplittrad och alla drar åt olika håll och ägnar sin tid åt sitt. Det som skulle betyda något skulle vara varandra, fotona som ligger trasiga och intryckta i något skåp, filmer, traditioner, måltider, släkt och sånna saker. Det har aldrig funnits någon gemenskap, vi är alla del av ett fnasigt släktträd som efter år av misskötsel bara faller samman - gren för gren faller till backen och slår en egen rot. Tycker detta är så tråkigt. Inser detta bara mer och mer nu inför studenen, då ingen kommer att komma. Patrick kommer i alla fall och jag tror att mor och far kommer. Hoppas i alla fall, annars är det ju nästan till och med pinsamt. Vill inte heller att någon annan ska komma av ren formalitet för att "det ska vara så". Allt är si himla falskt.

Jag vill ha en varm kärleksfull familj och släkt där alla verkligen bryr sig om varandra och där det går att prata. Det gör det inte här, känslor existerar inte. Vara ledsen är tecken på svaghet, värme och kärlek är ett skämt och glad är man bara över sig själv eller andras misstag. Allt handlar om att vara störst, bäst och vackrast. Ytan är det viktiga och det enda som har betydelse. Allt ska se bra ut och det dåliga ska ingen bry sig om eller lägga sig i. En ren bubbla av fantasivärld. Men alla vet att bubblor är genomskinliga och allt ses av dom utanför..

Vill flytta och börja leva. Komma hemifrån och prova vingarna.
Pluggar jag vidare finns det ingen möjlighet till det utan att sätta sig i världens skulder för studielånen. Jag har varken lust eller råd till det. Vill nog inte plugga heller. Bara hitta ett jobb och få en inkomst. Köpa den där jävla bussen och dra på Ölandstrippen i sommar. Sedan kanske en resa till Irak och hitta en lagom skum läkare som kan operera ut några ej livsnödvändiga organ, åka till USA och sälja dem, bli rik och göra näsoperation och sedan tillbaka till Sweden igen.
Livsplanen?

Många andra tankar som snurrar också. Sånna som inte fanns där på det sättet förut men som bara har dragits med av andra. Vet inte vad och ska därför inte gå in på det. Känner mig bara helt flum och idiot. Kan inte fatta att allt bara kommer ta slut, samtidigt som allt kommer börja nu. Studentångest? Studentlättnad?

Vad vet du om solen, 
förrän nån släckt alla ljusen?

Förrän nån släckt alla ljusen.