Lookahead

Dubbelmening med överskriften;
1. Tankar jag tänker nu vid lunch
2. Jag tankar lunch (energi)

Segt och långsökt, precis som jag känner mig.

Till lunch har jag gjort min egna lilla smarriga gryta, stjärnkock som man då är ;) Blev lite ihopröra av qornbitar, brocoli, bönstjälkar, morötter, gula morötter, vattenkastanjer, vita bönor, majs och tomatsås och massor av kryddor förstås. Äter den nu och vart inte så pjokigt tycker jag!

Oktobermarknaden var igår. Hade ingen större lust att åka ner och skulle inte göra det hade jag bestsämt mig för. Blev endå att jag åkte ner på förmiddagen med Babzan och mormor i brist på annat och att jag har lite smått ångest för jag inte sett dom på jättelänge. Kan ju inte bara höra av sig när man behöver hjälp och så tänkte jag. Var inte mycket folk i alla fall på förmiddagen (skönt!). Var det gamla vanliga, godis, strumpor, korgar, ljusoch myspys, smycken och allt som hör marknaden till.

Är ibland inte så social när jag är på mitt sämre humör vilket jag var igår. Blev inte bättre när jag blev praktiskt taget bättre av en korvsäljare som halvt-om-halvt körde upp en korv i ansiktet och sa att provsmakningen var fri. Gav han en ond blick och frågade om han hade något vegitariskt. Han vart stum och backade. Några stånd senare så var det en annan som frågade om fröken inte skulle ha något godis, jag svarade att fröken inte ville ha något godis. Hade inte ens gått förbi hans stånd innan jag tydligt hörde han säga till grannen att ungdomar som var uppnosiga platsade inte på marknad.

Blev riktigt arg. Blev ond.

Satte raka spåret mot bilen och småtittade bara i förbifarten. Babzan stanade och köpte sockar och jag gick tillbaka lite och kollade ordentligt. Var en gubbe och gumma som hade massa buddas och sånna saker. Såg några fina ringar, frågade om priset och han svarade priset och undrade var sparbanken fanns för han behövde betala räkning.  En vanlig människa som inte försökte tvinga på en saker utan vara bara på samma nivå. Allt var väldigt billigt så blev en ring. Stooor glimmande ring.

Nu så jag ner och fixa Aprils utrustning eftersom vi ska till Örebro för premie på lördag. Sedan söndag ska Chayenne till Axvall. Ska massera damerna idag också.

Förövrigt (tror det är mitt favoritord at använda i min blogg) så vill jag se Skönheten och odjuret! Inte sett den på säkert minst 10 år! Kom bara på det nu att jag MÅSTE se den!

Inskriven på körskola nu också. Börjar teorikurs nu 6 veckor framåt så blir typ i mitten på december. Ska börja nu onsdag med körlektion och teori <NERVÖS!> Jag har knappt kört i stan! Hur funkar en körlektion? Säger h*n "sväng vänster" eller "kör mot storgatan"? Hittar ju knappt i stan över huvud taget. Hur ska jag ta mig hem veckordagarna sedan? Blir att övernatta hos Maria ;D


Nej, lunch är över.
Blev väldigt stolt över mig igår då jag själv lyckades med det omöjliga. Göra en inbakad fläta på mig själv!

  

Haft disskuessioner om vad jag har för ögonfärg och det är lite splittrade meningar om det. Blå/gul?!, grön/gul, grön, grön/blå, brun, grun/grön/gul och det jag själv tycker: grön/brun. Började med att vi funderade över vart Patrick fått sina perfekta hasselbruna ögon. Mamma och pappa har gröna, mammas sida och hennes syster har blåa, pappas "pappasida" har bruna medan "mammasidan" har blåa. Så Patrick har ju fått sina från farfar. Men är jag någon mutation? Grön är väl inte ens en riktig ögonfärg?

Kanske inte de bästa bilderna, men den som fanns nära till hands.

Chayenne var kanon idag. Uppdaterar.
Sova nu.

Tre dagar sedan idag. Känns lite konstigt att det inte känns mera. Några ångest-, och panikattacker kommer ibland, annars känns det som allt börjar återgå till vardagen. Först idag känns det som det släppt mest. Kunnat skratta och vara glad och tänka framåt och inte bara fundera på vad jag gjorde för fel och alla andra negativa tankar man fastnar i. De försvinner en efter en och ersätts av det som fortfarande betyder och fina minnen.

Idag har vi vart till Mp med `Liten´. Först skulle både April och Revie upp, men eftersom Revie vart lite tjock i ett framben så fick han stå över. Första gången för April på banan också så var nog skönt att bara behöva tänka på en bebis och hålla full koll på den. Blev tidig morgon idag också för att hinna fodra, utsläpp och sko April bak, och så hade jag inte packat allt än heller. Var också väldigt kallt i morse, -2 grader! Vintern är här och känner att mina tofflor börjar bli lite kalla att gå med, fast än så överlever man.

Som vissa vet så har jag grymt dålig blodcirkulation i mina fingrar och blir vita stelfrusna fiskpinnar såfort det börjar gå ner mot nollan. Så när jag höll på och verkade hennes ena bakhov så slinter jag lite med raspen och snuddar tummens knoge. Blodet bara forsade ut ur det lilla jacket som blev! Höll papper emot i typ 10 min och pressade innan jag satte på ett plåster som det blödde egenom direkt. Mamma fick avsluta jobbet och två timmar senare när vi kom till banan slutade det att blö. Jag är halvt invalid idag.

I alla fall gick det jättebra med April som sprang under 1.40, bitvis låga 1.30 utan att ta i ett dugg - hon hade inget sällskap. Allt gick hur bra som helst och hon ligger nog tämligen exakt på samma stadie som Revie när hon tar i om han inte har utvecklat mycket speed sista månaden (vilket jag tror och därför bestämt mig för att inte låta kusken köra han nästa gång, utan det ska jag som känner honom). Så nu har planen med henne helt plötsligt blivit lite annorlunda, vi ska sattsa på premie.

Premie är då ett "lopp" för 2-åringar kan man väl säga som körs från mars till 31 oktober.  Dom ska då klara av att springa under 1.35 för att bli godkända och det kan man väl säga är ett + i kanten. Bara det att ägarbytepapprena inte är klara än så kalmar som skulle vara aktuell nästa vecka kommer inte gå. Så nu är siktet inställt att fara till Eskilstuna den 30, så man kan säga att det är i sista stund!

Kom hem och sedan blev det skrittur med Chayenne som ska tävla imorgon. Blev som vanligt när vi är i farten en barbackatur med repgrimman och grimskaft och ut i småländska skogarna. Hon är ju så mysig den hästen! Så känslig och fin att rida omman bara kommer på hur hon fungerar. Många tolkar henne bara som seg och tjurig och då blir hon det. Lättar man på utrymmet för henne och ger henne plats och rider MED henne blir hon hur rolig och fantastisk som helst att rida. Linda förstår nog hur jag menar. Hon är ju verkligen mysig och rolig om man förstår henne ju! Är förövrigt jätteledsen för att jag inte kunde komma i helgen och se! Följt bloggen och allt verkar gå så mycket framåt! Hoppas får komma när ni har stallet eller något så jag får se en uppvisning ;)

Men med Chayenne gick allt jättebra. Brukar alltid rida utan skor, liten trollflicka som jag är :) Men idag var det lite kallt så tofflera fick åka med, fast blev bra jobbigt att rida barbacka i tofflor - fick dra upp dem hela tiden för dom hängde på tårna! Men sedan när vi kommit igenom halva turen så är det ett parti med väldigt tät skog där vi snirklade fram. Lite längre fram blir det öppet och en liten uppförsbacke. Så när vi kom fram dit så ligger ett nedfallet träd över stigen. Låg på ca 70 cm kan jag tänka mig och vet hur pigg hon kan bli, och strax efter är det en äng så visste inte hur det skulle gå med bara grimma och grimskaft. Så efter någon sekunds övervägamde så vände jag och skrittade hem. Kändes drygt.

Hoppas du känner mig bättre än så ;) Backar tillbaka lite.. Så efter någon sekunds övervägamde så fattar Chayenne själv och övertygar mig genom att efter några långsamma travsteg självmant fatta en stadig,långsam gungande galopp och hålle den. Kan säga att det kittlade lite i magen för bara gjort "tokigheter" med Splejdy för det mesta +  att jag inte hoppat ett enda hinder i år tror jag! Kändes som ett högt skutt men var så mjukt och samlat så var inga problem. Väl efter hindret var jag beredd på några bockningar som är typiskt för Chayenne, fast de uteblev. När vi väl kom ut på ängen sedan så blev hon lite väl pigg och tanken var först att lägga volter men valde att just inte låsa henne. Så hon fick fortsätta, och efter ca halva biten så fick jag henne till hennes mjuka runda galopp hon kan gå och sista hundra meterna gick hon riktigt riktigt fint! Bärde upp sig och galopperade med sådan balans att jag bara blundade och njöt. Jag blir alltid glad av att rida henne tror jag!

Är så skoj att se vilken skillnad det kan vara på samma häst. På banan är hon strulig i mun och svårkörd. Rediga karlar har svårt att hålla henne rak och springa i långsamt tempo. Hon är väl en typisk tävlingshäst kan man väl säga. Men när hon kommer bort från allt det; andra hästar, bett, remmar och annat som låser henne blir hon helt annorlund. Tror den biten är väldigt viktig för dem för att de ska nå framgång i "sin sport", att man lossar på alla måsten och krav och bara får vara. Det är det som får dem att växa innombords och lyckas med allt annat.

(Måste bara skryta lite med att jag körde bil i 6 timmar igår! Blev förbi kalmar och ner, sedan tillbaka med en sovande lärare intill hela vägen. Lite smånervöst och otäckt på natten med mörkret, okänd väg och ingen hjälp - men jag klarade det uta problem *stolt* Kändes som jag hade körkort - längtar något grymt till det! Men snart 18 nu!) 



Nej, måste försöka att sova nu. Är hemskt att vara sådan nattmänniska som hatar mornar, och sedan behöva gå upp väldigt tidiga mornar! Imorgon blir det lite bättre, 5.30 ska klockan stå på, precis som idag. Fast igår kväll blev det inte besök av Jonh Blund fören framåt kl 2, så måste sova ikapp lite nu. Vill bara poängtera hur duktig jag är ;D
Fast är väl medveten om att jag inte kommer kunna somna innan midnatt i alla fall. Tråk på det!

Ska blädra över TV:n nu. Hade en film inplnaerad som började för en kvart sedan. Måste fixa té nu och lite lördagsgodis.

XXX

 

Förlåt att det nu var ett tag sedan jag skrev här. Var ju verkligen igång där ett tag, men blivit lite mycket nu ett tag att vissa saker har fått lagts åt sidan. Ska försöka mig på ändå att sammanfatta det viktiga och oviktiga som hänt senaste dagarna för att reda ut skallen lite och för att ni förhoppningsvis ska kunna få lite att läsa. Vet inte om jag sla bärja framifrån eller bakifrån i tiden. Spelar nog ingen större roll, för innan detta inlägg är sparat så kommer nog allt blivit båda bak-å-fram och ut-å-in.

<Nu ropar pappa vist att Linda ringde häromdagen och jag ska ring. Smart pappa, vad är häromdagen? Linda, jag ringer dig senare i veckan. Du förstår säkert efter detta inlägg.>

Börjar bakifrån i tiden och går framåt.

För en vecka sedan så fick familjen Stall Pedersen en nyförärvning, April. Mor och jag tog transporten och for närtintill till norska gränsen och kikade på denna "lilla dam" som sedan fick äran att förja med oss tillbaka till se småländska skogarna där vi hör hemma. Resan och allt tillhörande gick utan problem, men var lite frågeteckning angående vä bakhas som hade en mystisk galla som blev kvar efter operation vid 1 års åldern för lösa benbitar. Blev öppet köp och nu är hon kollad av såväl vet och Lina, så nu kan man pusta ut och ta till sig henne.

April är då 2 årigt sto som har samma far som Revie. Hennes modersida är verkligen fint stammad, modern har två kusiner som vunnit SM, den senare gjorde det förra veckan. Många fina miljonhästar vilket kan vara lite ovänligt på modersidorna. Lätt att det är ston som inte presterat och sedan så ytar man en bra avelshingst. Till skillnad mot "mys-pys-Revie" som alltid är så lugn, fin och gosig är denna brud lite tuffare i sin personlighet, men jättesnäll och trevlig.

Från både Lina och vet så var allt bara gott. De tycker att hon var stor (1.45 i täcke som Chayenne fast hon bara är 2 åring, grova Revie har 1.35!) Pigg och bestämd dam, frisk och kry som nötkärna. Bara provkört 1 gång, måste komma hovslagare men de få som finns är det sånna långa väntetider! Men om en vecka så. Inte hunnit med och fota henne ordentligt, blev bara någon bild häromdagen innan det började regna, men ni får ta det ni får eller skippa det helt. Blev totalt EN bild på första veckan!



Inna helgen sedan så var det något jag funderat ganska mycket på hur det kan ha gått till. Skapligt vidrigt och helt enkelt sjukt. Samtidigt imponernande. Vissa av er är bekanta med Grållen, våra efterblivna stallkatt. Andra som inte är det är det en katt som är efterbliven. Smart ;)
Men i alla fall jättesnäll och trevlig, inga fel eller så som förvärrar hans liv. Kompis med alla katter och förstår inte faror som att kommer det en häst eller bil flyttar man på sig. Jag har sett han lyckats fånga ett byte en gång, den 13 oktober 2003 då jag hittade han ätandes på min kanins huvud. Den gången var ändå sjukare eftersom det var min lilla kanin.

I alla fall - till saken nu. Han hade på något sätt, detta som är så sjukt, fångat en vixen hare och lyckats dra hem till logen! Jag fattar inte hur en liten efterbliven smal katt på några få kilo drar hem en hafe som är dubbelt så stor, och troligen väger mer än dubbelt så mycket?! Kan några katter ha jagat den i flock och sedan gemensamt dragit hem den? Nej. Katter gör inte så. Men om någon sett en katt gått och släpat en stor hare är jag verkligen intresserad att få veta mera. Jag fattar bara inte. Katten är ju också sjukt äcklig och ganska otrevliga minnen kom upp när jag såg att han slitit bort huvudet och åt på det lite längre bort. Tror han att han ska bli smartare genom äta andras hjärnor?
Sjukt!

Sedan i helgen så på lördagen mådde jag inte riktigt bra. Kände mig febrig och sov mestadels och tillbringade övrig tid framför TV:n eller bok. På kvällen sedan var jag fyllechaffis åt mina päron. Haha, jag har aldrig sagt päron. Känndes fel men orkar inte sudda. Tror Maria brukar säga det ibland tror jag, tycker det låter så sött!

Söndag sedan började med brors födelsedag. Jag hade köpt en tröja och tror nog inte att han gillade den så mycket. Men hoppas det, för jag tyckte den var dösnygg och kommer kanske "låna" den ibland kan jag tänka mig.. Blev i alla fall många telefonsamtal och lite folk. Skönast så. Tårta blev det i alla fall också, mamma gjorde och jag fixade till den. Försökte verkligen, men fanns inget att fixa med. Blev ljus, en grej, några silverkulor. Försökte skriva men det var typ slut så sprutade bara ut efter ett tag, som när ketchupen snart är slut. Blev inget fin, men försökte i alla fall. Den är ljusbrun trots att den ser rosa ut här:



Senare så fotade jag Patrick när han åkte med moppen. Han håller på och ska börja stunta, så på schemat står det "bakhjul" nu för det mesta. Lite bilder från det blev det. Frös skapligt mycket om fingrarna och kunde knappt fota, men bleb några bilder i alla fall. Kan tillägga att alla de bilder som jag hade på April fick lämna plats för dessa..




De första 4 korten är tagna med riktig kamera, resten med Patricks mobil och jag tycker verkligen att kvalitén på mobilkorten är jättebra! Blev några missöden också.. Haha, en gång så kom han av moppen på något vis, som bara fortsatte fram i full fart med Patrick springandes efter. Då var ett sådant tillfälle när mion stelfrusna finger inte funkade, och innan jag fick ner knappen så var det roliga redan över när mobben tillslut hade fallit omkull.- Annars hade det vart lite roligt med kort på den "förrymda moppen"!

Bild också på Patricks snygga lösning med lampa. Glödlampan går ju sönder hela tiden när moppen slår ner, så Patrick fixade ljus med ficklampa och silvertejp ;) Vad har han gjort mot min tidigare så snygga moppe? Är något som kallas 12:a också för att den inte ska slå över, sticker ut som en lång svans bakom.. En tur hamnade för övrigt också i diket och en i gödselkärran som fick lite stryk då handtaget for in och satte sig mellan bakhjulets ekrar. Där satt den sedan! Med våld och en yttligare skadad moppe, och lika sakda gödselkärra fortsätter dock äventyren! Men duktig håller han på och bli som körde närtintill hela rakan från rakbanan vid Bernt förbi affären och till busshållplattsen en gång!



Lina här idag också, allt okej med pollisarna som fick lite akupunktur.Nu till det som gör att jag satte mig här idag. Ta av skalet och skriva vad som igentligen händer istället för dessa tidigare obetydliga sakerna.

Framtid.
I morgon är sista dagen som Starlight är här. Onsdag morgon åker sedan mamma och jag kl 04.00 till Örebro med henne. Hittills har det inte känts verkligt. Man har pratat så länge om det att det tillslut känns som allt bara rinner ut i sanden. Jag har verkligen inte insett, kanske ett försvar som jag satt upp. Jag har på ett sätt avskillt mig från henne genom att förhålla mig kall och okänslig, i bemärkelse att jag inte brytt mig om henne på samma vis. Inte borstat bara för att gosa. Inte gullat med henne bara för att. Det har vart på med grimma. Leda ut. Leda in. Ta av grimman. Fodra.

Tror att mamma och pappa tycker det har vart som jag tagit allt så bra. Tagit allt på ett vuxet och förståndigt sätt. Men i själva verket har allt bara växt på hög inombords. Och idag exploderade det.

Var nere själv och fodrade hästarna och när jag öppnade boxen för att ge henne mera hö så var det som jag insåg allt. Allt bara föll över mig. Jag grät, kramade henne, smekte hennes hals. Kunde inte sluta att om och om igen be om förlåtelse. Säga hur ledsen jag var för allt. Gav jag upp för tidigt? Kunde jag ha gjort annorlunda? Om jag bara hade kämpat och försökt lite mera? Jag vet inte. Jag är inte längre säker på att jag gjorde allt. Det kommer jag aldrig bli.

Samtidigt kändes det så skönt att jag reagerade. Med Sirocco som vi var tvugna att ta bort blir jag bara arg och ledsen för att jag inte är mera ledsen. Blev så konstigt när man var borta veckorna innan och efter vid praktiken då i stockholm. Var inte med när alla förberedde sig och när all sorg kom efter. Jag insåg aldrig och har inte gjort än.

Men nu är allt så definitivt med Starlight. Jag ver att onsdag fm kommer hon vara död. Hennes hjärta kommer inte slå mera, hennes svarta djupa ögon kommer vara slutna. Hennes smidiga vackra kropp kommer vara stel och aldrig mera ta ett steg.

Död.

Hon kommer vara död och det känns bara så hemskt allting! 6 år kommer bara vara bort på en sekund. Vad är meningen med detta? VARFÖR? Känner mig som jag har svikit henne. Hon litade på mig och jag bara ger upp det. Så känner jag just nu och tror jag alltid kommer känna såhär. All hat jag kände till henne förut för att hon inte ville inse allvaret var igentligen hat till mig för jag misslyckades. Jag hatar mig själv för detta, jag älskar henne så otroligt mycket. Hon har vart så viktig för mig. En sådan stor del av mig kommer följa henne till graven.

Förlåt.
Förlåt för jag svikit ditt förtroende.
Förlåt för jag bara förstörde allt.
Förlåt för att jag dödar dig.

Så fort jag bara tänker så kommer tårarna. Kunde jag göra något annorlunda?
Kommer hon någonsin förlåta mig?
Kommer jag kunna förlåta mig?



Jag älskar verkligen dig Starlight. Jag hatar mig själv för att jag gör det och för att du på ditt vis har visat ditt förtroende till mig. Jag hatar dig samtidigt lite för att du inte kan hata mig. Så mycket lättare det hade känts om du varit samma häst mot mig som alla andra.
Så mycket annorlundare det hade vart om du var mot andra som du är mot mig.
Varför?

Vet igentligen inte varför jag loggade in på bloggen nu.
Känner inte för att skriva och är hungrig som en Splejdy. Min mage morrar.

I alla fall har jag väl återhämtat mig efter operationen nu. Känndes lite piss då allt blev flyttat och bara strulade men nu är det över. Slut, kaputt - ingen återvändå bara plöja på nu. Dock var det hemskare än jag mindes, den första minns jag ju inte ens för att det lugnande tog så dant. Minns bara hemska bedövningssprutan, men annars känndes det okej ändå jämfört mot denna gång.

Först så fick jag bara det lugnade utan att dom vägt mig eller nått, så hur dom kom fram till mängden har jag ingen aning om. Sedan så dröjde det bara några minuter innan jag skulle in till operationssalen, så vi kan lungt säga att jag inte han slappna av och det fick verka. Var helt klarvaken hela tiden, sedan kommer en grön gubbe inrusad, stressade som fan! Laddade sprutorna och var ju tvungen att köra upp dom i nyllet på mig när han förklarade. Fanns ju liksom en anledning till att det var ett stort kryss på frågan "tandläkarskräck" i frågeformuläret..

Sedan så blevde det av i alla fall. Känndes så hemsk att jag var medveten hela tiden. Visste vad de gjorde men
kännde ju inget sedan. Bände och höll på, kändes som jag typ skulle punktera ögat på mig en gång då han tog stöd i huvudet och tröck det åt motsatt håll. Men snart ska jag förhoppningsvis ha mina hörntänder där de ska vara, mellan de andra och inte i gommen.



Tråk, tråk - nu lämnar ve den historien.


Har ju praktik nu och tanken var ju att jag skulle vara i det stallet på måndagarna. Nu har en jag känner blivit sexuellt trakaserad av ni-vet-vem-men-jag-vill-inte-skriva-namnet-för-de-som-inte-vet. "Tränarn". Känns lite lustigt då jag tyckte de var lite knepiga, men att denna tjejjen var normalast. Hon visste inte om hon skulle anmäla, men hade vart ganska grova ord inblandat. Vet inte om jag vill göra det nu, har ju endå en knippe hästar och människor som vill ha massage så klarar mig ju med att fixa timmar till praktiken. Har inte bestämt mig än. Hur tycker ni att jag ska göra? Hon är ju inte en "vän" men helt klart en jag känner och umgicks med mest där.
< Klyven >



Sen så har det hänt saker med Stall Pedersen, i helgen bär det av till några min från norgegränsen för att kolla på April, och om det inte är några konstigheter kommer hon med hem hit! Var förövrigt länge sedan jag skrev om pollisarna nu, så här kommer lite uppdatering:

Revie kördes igår och allt rullar på med honom. Han växer och kommer snart bli ett stort muskelberg tror stolta matte. Tror att om det blir av med April så kommer de flyfta varandra eftersom det verkar som de är jämnbördiga i träningen och ligger ungefär på samma stadie. Då kan de ju snabbträna på mantorp tillsammans och kommer nog tycke det är både roligare och utvecklas snabbare.

Chayenne har haft en mystisk svullnad på ena bakbenet en tid nu som uppkom ca vecka efter senaste tävlingen, dock tror vi inte att de har något samband med varandra. Men det verkar som denna lilla fransyska sprattel glasprinsessan inte kan låte bli att slå på sig på benen. Revie är lite fransysk, men inte mycket - inte så han slår på sig. April skulle tydligen också vara det men hoppas inte det är mycket!

Splejdy rullar allt på. Han har inte blivit riden sedan min operation, men tänkte försöka idag. Skulle ju inte anstränga mig de första dagarna för att det kansk börja blöda kraftigt så att stygnen släpper då, men nu har det känns bra. Är så fint väder idag så vi ska nog ut en tur. Skulle vilja ha ett fint kort som man kan förstora nu när hösten är här innan det går över till lövlösa träd och lera överallt. Någon som vill hjälpa att fota nån gång? Annars allt bra med Splejdy, han och Robin kommer in på kvällarna nu sedan en tid tillbaka vilket uppskattas av de båda!

Robin är allt bra, han är sådan bra busfarbror med Revie och när Revi blir för jobbig kommer Stor Splejdy och säger till. Såg Robin och Revie igår när don stog och småkivades. Vet inte hur länge de höll på, menjag satt på altan och kollade på dom bra länge. Tillslut var det som ingen orkade röra sig så de stog och smånappade varandre lite med huvudna. Hoppas hinna med Robin-poppkins idag också. Bli en riktig grabbdag och sedan massera Revie och.. *suck* Chayenne.. Hon måste bara protestera hela tiden. Lina kommer också och ska behandla helgen v 42 och det ska verkligen bli skoj! Tänk när hon ser Revie som hon tyckte var så mager och oportsonlig i kroppsformen :)

Starlight.. Sker ingen förändring trots att hon inte har några krav på sig. Rädd för allt, varje dag när man leder ut henne så är gödselkärran, traktorn, ALLT så farligt. Trots att de alltid stått på samma ställe de senate 6 åren..Tror att något är fel i huvudet faktist. Tumör eller någon annan skada. Hon är inte normal. Lutar fortfanade mot att vi ska ta bort henne men ett svårt beslut att ta.

Nu är jag VÄLDIGT hungrig och ska väl gå ner och drick min soppa..

Love this song :´(  http://www.youtube.com/watch?v=XD1cxSE25ck

Jag vill inte, men finns ingen återvändo längre.
Slår på bromsen men fortsätter motvilligt mot mörkret.
Dragandes. Skrikandes.



Vill inte!