Lookahead

Gårdagen tillbringades ute i fina vädret. Fick lite färg. Ner till Viken och grillade. Festligt börjar. Den onödiga ringer. Vandrar runt på Vikens gator och lyssnar på skitsnack. Tillbaka där det är drama som "jag måste ha orsakat". Tjurigt och dant, men jag kan lova på heder och samvete, mitt, deras, ditt och alla andras liv. Hatar när folk ljuger något sådant otroligt så blev småless då när folk inte kan stå upp, utan istället slänger på andra. Fortsatt prat med den onödiga. Städar av och vandrar sen vidare.

Vet inte varför jag lyssnar och låter mig dras med. Det är bara snack, jag vet ju det innerst inne. Men samtidigt känner han mig så väl och vet vad han ska säga, hur jag funkar och vilka knappar han ska använda. En del av mig vill ha de som förr,  vill tro på det jag hör - men det är en gången tid. Egentligen vill jag ju skada och orsaka samma smärta. Eller helt enkelt släppa och förlåta.
Bara jag får chansen att gå.

Fuck.